Antikens Elea (Thesprotien)

Elea står på en utlöpare av berget Korilla, 460-525 m över havet, strax öster om byn Chrysavgi och cirka 7 km sydost om Paramythia. Den var huvudsaklig bergsstad för eleaterna i Thesprotien, stammen som höll de bördiga dalarna längs Acheron och Kokytos ner till Nekromanteion och viken vid Ammoudia, som antika författare kallade Eleas hamn.

Akropolen grundades omkring 350 f.Kr., när eleaterna började prägla egna bronsmynt. Elea var Thesprotiens huvudstad och säte för det thesprotiska förbundet, och anslöt sig senare till epiroternas förbund. Romarna tog regionen 168 f.Kr., och efter slaget vid Actium tvingades invånarna flytta till Nikopolis. En liten romersk bosättning, troligen kallad Velia, levde vidare här.

Murarna på nordöstra och östra sidan är bäst bevarade: mer än 3,5 m tjocka och upp till 7 m höga, byggda av polygonala stenar som passats ihop, med en monumental port. Innanför, på omkring 105 stremmata (10,5 hektar), finns resterna av hus, offentliga byggnader, en stoa, torget och en teater som en gång rymde 3 000-4 000 personer. Omkring 3 000 människor bodde innanför murarna. Utgrävningar från 1985 till 2010 hittade också förråd, ett litet tempel och en offentlig byggnad. Fynden finns på Arkeologiska museet i Igoumenitsa.